måndag 18 januari 2016

Ett tips


Stellan Skarsgård som kriminalkommissarie River. det är det enda dåliga i serien. Han uppges vara svensk, men vilken svensk heter River?


Hej! Igår kväll började jag och A titta på Netflix-serien "River" med Stellan Skarsgård i huvudrollen. Den är specialskriven för honom och om man säger så här: manusförfattaren har verkligen fått valuta för sitt val. Han gör sin livs roll, den gode Stellan. Om man lade handen på tv-skärmen skulle man förmodligen känna fysiskt all ångest och depression som Stellan Skarsgårds rollkaraktär känner.

Han spelar en polis som pratar med de döda och allra mest med sin mördade kvinnliga partner. Serien handlar om jakten på hennes mördare. Det låter helsnurrigt, men den är faktiskt väldigt, väldigt bra. Men man klarar inte mer än ett avsnitt åt gången för annars så känns det som om ångestsvetten i Skarsgårds rynkade panna skvätter över på en själv.

Stellan Skarsgård berättade i en intervju att han spelade in serien 15 timmar om dygnet under ett halvår, tror jag det var. Okej, jag vet ju att han spelar en roll, men det känns så verkligt. Han är fantastisk, helt enkelt.

Jag själv valde drama på gymnasiet för jag trodde, jag hade hybris på den tiden, att jag hade skådespelartalang. Men det visade sig att jag bara kunde läsa replikerna innantill med entonig röst. Så gör inte Stellan. Verkligen inte. Se "River".









söndag 17 januari 2016

Den största kärleken



Sunwing Arguineguin Seafront hotell. Foto: Ving


Hej på er! Idag såg jag och A på "Stjärnorna på slottet" på SVT Play. Det var ju Stefan Sauks dag och hans livsresa var otroligt intressant. Det som grep mig mest var när han berättade om kärleken till sin nu vuxna dotter. Hur han blev alldeles tyst och tårögd när han försökte uttrycka hur mycket han saknade henne efter att hon flyttat hemifrån. Jag säger ofta att man vet inte vad kärlek är förrän man har fått barn, men det är faktiskt så.

Man kan älska en partner otroligt mycket, men älska någon villkorslöst, oavsett vad? Det gör man bara med ett barn. Kärleken till ett barn är oändligt, en outsinlig källa, ett hav som aldrig upphör. En partner kan såra en, vara otrogen och krossa ens kärlek, men aldrig ett barn. Blotta tanken på att det ska hända barnen något kan få det att svindla i magen. De har verkligen total makt över ens känsloliv.

I eftermiddag åkte vi hem till mamma och blev bjudna på pizza. Vi åt som galningar allihop, det var så gott! När vi berättade att vi tänkte åka till Arguineguin på semester skrek mamma rakt ut: "Är ni inte kloka! I Arguineguin finns ju ingenting!" Men efter ett åar timmar hade hon sansat sig och utbrast: "Jag följer med! Man kan ju åka till Puerto Rico snabbt med buss om man vill se något vettigt!". Så nu är det bestämt. Gran Canaria får det bli nästa gång. Och tydligen "dödstråkiga" Arguineguin. Hurra!

Drömmar om resor


Vårt hus är byggt i början av 30-talet.


Trädgården är full av snö och verkligen inte särskilt inbjudande.

Godmorgon! Vi bor i ett hus som är byggt i början av 30-talet. Om jag säger så här, vi kan omöjligt ha mögelangrepp i huset på grund av att det är för tätt. Det är ruggigt att gå upp på morgonkvisten och det drar lite kallt från fönstren. Men vem har dött av nytt syre?

Igår kväll satt jag och A och surfade på resor. Vi åkte med barnen på en riktig drömsemester i mars förra året till Teneriffa. Vi bodde på ett hotell som hette Sunwing Fanabe Beach och vi hade det underbart varenda mikrosekund. Tyvärr var det ett ganska flott hotell med extremt mycket barnaktiviteter så nu tror barnen att det är så en utlandssemester ska vara. Att komma dragandes med en sista minuten-resa som tar oss till en hydda vid någon stenig strand kommer nog inte att uppskattas.

Nu när det är så kallt så känner jag att jag vill åka iväg! Vi hittade ett hotell som hette Sunwing Arguineguin Seafront på Gran Canaria igår och det får det nog bli nästa gång vi åker. Det verkade vara väldigt likt Fanabe Beach i upplägget. Jag vill ha god mat, värme, fin pool och mycket aktiviteter för barnen så att de har roligt, sedan är jag nöjd. Jag tycker inte att det behövs bergsklättring, drakflygning, snorkling eller andra hurtiga aktiviteter. Jag vill bara ha en bra tid med familjen när jag åker på semester.
Idag blir det en liten utflykt till mamma där vi är bjudna på pizza. Hoppas bara att hon har det lite varmare än vi. Brrr!

lördag 16 januari 2016

Som en soptipp


Så här ser det ut i ena hörnet av vardagsrummet. Planschen köpte jag i en loppis som ligger granne med vår sommarstuga.


Ljuslyktor med hjortar som reflekteras när man har i tända ljus.

Godmorgon! Jag har sovit så dåligt de senaste tre nätterna, men igår kväll kände jag att det fick vara nog med sömnbrist. Först slocknade jag 20.30 i soffan när jag och lilltjejen skulle se någon fruktansvärt obegriplig  tecknad film om lila fyrkantiga varelser som hetter boffrar. Lagom till att allt löste sig för boffrarna vaknade jag till liv, men då ville ju lilltjejen gå och lägga sig förstås.

I natt lade jag mig i hennes säng och skyfflade in henne i min säng och jag har sovit som en släggad viking hela natten till klockan halv nio i morse. Nu har jag bara släpat mig runt i sju nummer för stora raggsockor och två tjocka tröjor under morgonrocken med kaffekoppen i handen och mumlat till A. "Måste vi gör något idag?".

Huset ser ut som ett bombnedslag. Jag tycker att det är svårt att hinna/orka/bry sig om att plocka bort på vardagarna. Så det blir ju alltid som att försöka ta sig igenom en soptipp i Delhi på lördagsmorgonen innan man fått in all smutsig disk i diskmaskinen, fått ner alla använda kläder i tvättstugan och torkat av överallt. Så det ska jag ta tag i nu! Vi ses lite senare!

fredag 15 januari 2016

En skön kväll


Första tulpanbuketten är inköpt för i år. Nu kan det väl ändå bli vår??

Hej! Åååh, så skönt! Äntligen fredagskväll och lite härligt soffhäng tillsammans med A framför kaminen. Ja, det blir det ikväll för det är ju sååå kallt! När jag skulle sätta mig i bilen och åka hem trodde jag att jag skulle smälla av för att jag frös så. Det finns mycket få saker jag avskyr mer än att frysa. Det skulle väl vara att äta lakrits då.

Ibland känner man att det hade varit mysigt att åka iväg och se lite mer av norra Sverige. Jag har varit i Söderhamn. Det är allt. Men när det blir så här kallt känner jag, nej tack. På sommaren kanske det skulle kunna vara aktuellt. Om man inte blev levande massakrerad av alla mygg förstås. Och stångad av renar och järvar.

Den här helgen är ett helt blankt papper. Inga inplanerade aktiviteter. Bara lugn och ro. Och sitta framför kaminen. Jag har faktiskt på mig dubbla tröjor och strumpor just nu och ändå känns det som om fötterna är kalla. Brrrr! Nej, nu ska jag krypa ner under en filt i soffan och värma upp mig. Och inte lämna filten och kaminen förrän det blivit maj.


torsdag 14 januari 2016

Den skakande kaffekoppen




Så här såg det ut i vardagsrummet i helgen när vi hade städat. Det gör det tyvärr inte längre.

Hej! Förlåt att jag inte uppdaterat på några dagar. Jag gillar inte själv när bloggare bara försvinner, men det har varit fullt upp. Och idag inträffade det som är ett tydligt tecken. Den skakande kaffekoppen. Den kommer inte ofta, inte ofta alls, men när den gör det har jag lärt mig att ha respekt för den.

När jag lyfte kaffekoppen framför datorn idag skakade handen och koppen. Förr fortsatte jag bara att dricka med skakande hand och inget hände naturligtvis, förutom att stressen fortsatte att spruta ur näsan på mig som på en galen drake. Men så gör jag inte längre. När den skakande kaffekoppen dyker upp, sätter jag ner den och lappstirrar.

Det är något jag har lärt mig ur en artikel om stress där en same gav råd om hur man får en bra vardag. Han satte sig och lappstirrade framför sig några minuter varje dag, det vill säga bara stirrade och gjorde inget alls. Det har jag också börjat med. Men det går förstås inte att göra hur som helst för då uppfattas man ju som färdig för hispan. Jag brukar gå in på toaletten och andas och stirra in i kaklet. Sedan slutar kaffekoppen att skaka. 

I eftermiddag rodde jag och en arbetskamrat iland ett väldigt bra projekt och när vi kramades efteråt av ren lycka så kändes den skakande kaffekoppen långt, långt borta. Nu tänkte jag sätta mig och se på tv-programmet "Vänligen Lars Lerin" som handlar om konstnären Lars Lerins sökande efter en vän. Det verkar som om jag snöat in på konstnärer och deras leverne. Lars Lerin har nog skakande kaffekoppar morgon, middag, kväll. Det kommer att kännas tryggt. Tack för att du är inne och läser här! Vi ses imorgon igen!

måndag 11 januari 2016

En kajalögd vän


En ny liten vän från Holland!

Hej! Igår åkte jag och hämtade hem den lilla kajalögda vännen på bilden ovanför. Det är en hermelin med teckningen hotot och de är väldigt sällsynta i Sverige. Jag har importerat henne från Holland och hoppas nu få små söta kajalögda kaninbebisar i sommar. Spännande!

Den senaste tiden har jag tyckt att min bil sladdat väldigt mycket när det har varit halt. Jag kände på däcken i helgen och upptäckte att dubbarna var i princip nedslitna. Så idag bar det av till en däckfirma så att jag fick fyra nya dubbdäck. På vägen hem var det väääldigt dåligt väder, snö och slask, så jag passade förstås på att testa däcken lite. De släppte inte vägbanan det minsta! Tyvärr höll det ändå på att gå illa när en långtradare nästan mosade mig när han skulle köra om en bil samtidigt som jag körde om honom. Hua!

Nej, nu får det bli en kaffe och lite slötittande på sista avsnittet av "Sherlock". Jag läste att det kommer nya avsnitt i år. Hurra! Ha en bra kväll!



söndag 10 januari 2016

En present att önska sig

Hej på er! Idag har ni varit inne många här på bloggen. Kul! Själv har jag suttit halva dagen i bilen och hämtat en väldigt sällsynt kanin som en kille importerat till mig från Holland. Den sorten finns knappt i Sverige. Jag åkte söder om Göteborg för att hämta den och hamnade i Halland innan affären var i hamn.

Med tanke på att jag faktiskt har några flaskor väldigt fint vin i min källare så borde jag nog satsa på finare vinglas, slog det mig i helgen. Jag har inte köpt nya de senaste 7-8 åren och de jag har är en salig blandning av loppisfynd och kantstötta designerglas. Men nu har jag hittat några vinglas som jag verkligen vill ha! Men det vill nog inte min plånbok. De är från Iittala och kostar 338 kr/ 2 pack:



Så snygga! Jag ska önska mig dem i födelsedagspresent så får vi väl se om någon annan i familjen vill öppna sin plånbok. Men när man dricker ur dem gäller det att hålla tungan rätt i mun så man inte tappar dem. Ett glas lär ju definitivt vara värt mer än vinet inuti.

Att bo utomlands

Godmorgon! Imorse var det så vitt och kallt utanför fönstret att jag ägnade mig en stund åt att tröstsurfa på lägenheter som var till salu på Kanarieöarna. Och då upptäckte jag något upplyftande. Det var inte så dyrt.

Jag har alltid undrat över hur folk har råd att bo flera månader utomlands per år, men en fin lägenhet kan man ju få för någon dryg miljon och sedan bara någon dryg tusenlapp i hyra. Har man sedan ett billigt boende hemma och hyr ut sin lägenhet 7-10 veckor om året så är det ju inga problem.

Det hade varit något när man blir pensionär. Sitta på en balkong och se ut över havet och det blåser en varm bris i ens hår. medans det hemma i Sverige är -8 grader och snöstorm. Titta på den här fina lägenheten till exempel:






Bilder: Svensk Fastighetsförmedling

En tvårums-lägenhet på 58 kvadrat för 2,5 miljoner kronor och 1200 kronor i hyra. Här skulle jag kunna bo mycket lycklig.

Ja, den var ju nybyggd och lite dyr, men som sagt, det fanns lägenheter för dryga miljonen också. Nej, nu ska jag gå och äta frukost och fortsätta drömma om sol och värme. För drömma är nog det jag lär få göra.