Varmt för hjärtat

Nu känner jag mig lika glad som den här spirande växten. 

Igår gjorde jag något som var gott för mitt hjärta. Jag ringde upp en väldigt, väldigt god vän som jag inte pratat med på nio månader. Vi delar ett jättehäftigt förflutet och i år är det 20 år sedan jag flyttade ihop med henne.

Jag behövde någonstans att bo när jag pluggade i Uppsala 1994 och hon svarade på min annons. Vi klickade perfekt! Vi var som ett gift par, satt i soffan varje tisdag och kollade på Melrose Place och dreglade över Jake (han var ju såååå snygg) och varje fredag och lördag var det fest. Då åkte det skitäckliga vinet Blue Nun fram som vi köpte enbart för att flaskan var snyggt blå och för att den var billig och vi fattiga. Fattiga för att vi drack så mycket och gick på krogen så ofta. Telefonen ringde jämt med olika killar som vi var ihop med eller gjorde slut med. Det var en enda röra.

Hon är fortfarande en vän som är så nära mitt hjärta, men vi har inte pratats vid på som sagt nio månader. Inte för att vi är osams utan för att livet snurrar så fort. Men häromdagen skickade hon ett mejl och jag ringde upp igår. Det tog 2,5 sekunder. Sedan var det som om de där nio månaderna aldrig existerat.

Om jag hamnar i en riktigt förfärlig kris och behöver ringa någon klockan 3 på natten, kan jag ringa henne. Även om vi inte skulle ha setts på 10 år. Och om hon frågar: "Vill du att jag kommer?" och jag svarar "Ja"...Då vet jag att hon kommer så fort hon kan åka de där 40 milen som ligger mellan oss. Och jag skulle göra detsamma för henne. Ibland är ett "Hej" det enda som behövs för att man ska må riktigt bra.