Som en zombie

Just nu blommar vår schersmin-buske. Åh, den doftar ljuvligare än något annat i trädgården. har du ingen schersminbuske så plantera en, du kommer att ha ett eget parfymeri i trädgården.

Schersmin är en härdig buske som behöver noll omvårdnad. I alla fall får inte vår någon och trivs ändå.

Baksidan av vårt hus är magisk just nu med mängder av blommor.

Idag står gräsklippning på programmet. Och städning. Och utflykt.

God morgon! Usch, en sådan kväll jag hade igår! Vid 23-tiden satte A på en skräckfilm. Jag hatar skräckfilmer. Bara en gris gör ett tjut på en film blir jag rädd, så ni förstår ju hur harig jag är. Filmen hette "The Lazarus-project" och gick ut på att ett gäng forskare hittat ett serum som kunde få liv i döda djur och människor. Ja, ni förstår ju själva vilken högkvalitativ film det var. När en person blev mördad genom att ett skåp knycklades ihop runt honom och en annan blev kvävd med en penna, allt detta gjordes med den återupplivades tankekraft (!), gick jag och lade mig.

Men eftersom jag tidigare under kvällen ställt mig på vågen och insett att alla sommarens grillmiddagar inte försvunnit utan istället satt sig fast på min mage så lade jag mig hungrig. Så där låg jag, hungrig, genomsvettig för att det var så varmt och A började till råga på allt att snarka, (ja, han tyckte filmen var jättebra). Jag tror klockan var halv tre innan jag lyckades somna.

Jag väcktes imorse klockan 8 av att A inte orkade med värmen längre utan klampade omkring i huset som en hel buffelhjord och då gick det ju inte att sova längre. Så just nu känner jag mig som en av de återupplivade personerna i filmen, Någon vidare tankekraft har jag dock inte lyckats uppbåda. Men jag ska försöka göra en utflykt idag på egen hand till ett av Sveriges finaste ställen. Tycker jag. Vi får se om jag lyckas eller om jag knycklar ihop ett skåp av ren trötthet istället.